Juste!

Jag glömde berätta att jag gjorde en himla snygg avsittning i djupsnön idag. Jag stod och galopperade på raksträckan som vi kallar den. Och jag vet ju att Parad brukar kunna se spöken precis där på slutet. Så jag brukar ju bryta av innan, ifall att liksom. Men idag tänkte jag se hur han reagerade och om han nu ser så mycket spöken. Så jag fortsätter i galopp. Och jag sitter ju beredd hela tiden där på slutet. Men när raksträckan är slut så är det bara en liten uppförsbacke kvar tills jag ska bryta av. Så då tänkte jag att det där gick ju visst bra. Men då tvärnitar han och hoppar rätt ut i djupsnön. Och då sitter jag på sniskan och tänker att där var det nära jag flög av, och innan jag hunnit ta mig upp riktigt tar han ett skutt till. Och då flyger jag av. Jag landade ändå väldigt skönt i tösnön. När jag kom tillbaka undrade Carina om jag höll kvar i tyglarna och så eller om han sprang därifrån. För han brukade oftast inte stanna när man flyger av. Men när jag låg där i snön så sa jag bara Hooow massa, och då stod han kvar. Det var nära han stack när jag skulle närma mig och ta tygeln, men jag fick tag på han. Sen var det bara att pulsa ut ur djupsnön som gick upp till knäna. Efter det satt jag och skrattade i säkert 5-10 minuter efter. För jag visste ju egentligen att han skulle se spöken, så jag fick ju skylla mig själv lite. Haha.

Jag gjorde inte alls illa mig eller nåt. Ett litet blåmärke fick jag på knät som jag redan har problem med. Men jag tog på mig back on tracket direkt när jag kom hem, så det ska nog inte bli nåt problem. Skönt att få en rolig upplevelse av att flyga av. Innan har jag varit så himla rädd för att ramla av. Men nu gick det ju faktiskt bra, och det var till och med roligt. Så det var himla bra för mig!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0