Borta bra men hemma bäst?

Nej det stämmer inte riktigt den här gången.

Resan hem gick bra. Men jag saknar redan min älskling. Jag har verkligen haft en jättebra helg. Vill tillbaka dit nu. Men som Kristian sa, bara vi klarar ett år och fem månader så blir det bra sen. För då har jag tagit studenten. Och då kan jag flytta till Kristian. Ett år och fem månader... Det känns som en evighet. Men vi ska klara det här tillsammans.

Nu borde jag sova. Har ju trots allt skola imorn. Men inte kan jag rida. För jag har fått nåt fel i knäet. Så jag får väl kolla på, och typ hjälpa dom göra iordning hästarna. Tråååk... Men vi hörs.

Jag älskar dig Kristian!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0